Jag börjar...
2010-03-04 / 00:10:07
Jag börjar förstå nu. Vi är bara vilse den delen som vi låter oss själva vara. Vi ger oss själva till andra för att dom behöver det, älska ngn annan för att dom förtjänar det. Det tar tid innan vi vågar försöka. Men när du har ditt sällsynta exemplar precis framför dig, då vänder man inte... Allt fins alltid kvar men inte i verkligheten. Du stärker dig själv genom att bygga upp ett hat. Kärlek och hat ligger farligt nära. Du pressar dig starkt över kanten för att rädda dig själv. Hata mig hur mycket du vill. Vi alla vet vem som fins i ditt hjärta. Men jag lovar lämna lite plats till ngn som ska göra dig lycklig. För min skull. Gör dig lycklig, du behöver det. Du är underbar. Puss
Kommentarer!